Tankar kring Syskonvåld

Första gången jag kom i kontakt med det ordet var idag. Vi satt på ett seminarium som behandlade ämnet "Anti Racist Work", så var där en kille som nämnde ordet Syskonvåld. Först reagerade jag knappt inte men sen.. då gjorde jag det. Syskonvåld. Är det ens ett ord? 

Jag tror att jag reagerade pga. min uppväxt. Ibland känns jag som en dammsugare gällande ord som innefattar området barnmisshandel. Syskonvåld. Gud vad jag och mina syskon har slagits och sparkats när vi var små. Speciellt jag och min lillebror. Vi har VERKLIGEN bråkat. Visst, vi har bråkat som syskon bör göra men ibaldn gick det till överdrift. När vi inte kunde kontrollera oss utan sparkade på varandra, slog sönder varandras rum eller slängde ner den andre nerför trappen. Sanslöst hemskt. Sjuk betteende rent ut sagt..

Men vad visste vi? Vi visste inget annat än det som våra föräldrar har lärt oss. 




Postat av: Jasmine

Usch, så ska det inte behöva vara!

När jag var liten slog jag min syster. Väldigt mycket tycker jag. Och det är något jag skäms över, självklart. Men jag är inte ledsen för det. Jag vet att det var fel och jag skulle aldrig göra om det idag. Jag har tagit lärdom. Hoppas att du också har det?



Svar: Tack för berömmet om mitt inlägg "Skillnaden är stor". :)



Självklart fortsätter jag att läsa din blogg. Du finns sedan länge i min lista bland följda bloggar på Bloglovin'.



Kram

2010-10-05 - 20:57:10
URL: http://rosanatt.blogg.se/


Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:


Kom ihåg mig?
RSS 2.0